... och du kan aldrig tro vad som hände sedan. Pratade med bland andra tre kollegor som alla har mindre än 5 år kvar till ordinarie pensionsålder 65. Pengar och pension kom upp som samtalsämne. Jag berättade då om att hon som skrivit boken "Jag lämnar ekorrhjulet" hade ringt Pensionsmyndigheten och fått reda på att skillnaden i pension bara var 4000kr om hon arbetade sina 17 år till fram till pensionsålder. Jag har inte läst boken (lång reservationskö på biblioteket än så länge!) men antar att detta var en del i hennes beslut om att hoppa av ekorrhjulet. Eftersom hon är lärare antar jag att det ingick tjänstepension också i hennes arbete och inte bara de fyratusen från Pensionsmyndigheten men det är beside the point.
En av kollegorna berättar att hon har inget sparande alls utan räknar med att kunna leva på pensionen i och med att hon kommer att säga upp hyresrätten och flytta ut i fritidsstugan och ha andra minskade kostnader kopplade till arbetet typ kostnader för kollektivtrafik. Den andra vill jobba till 67 och sedan jobba på timmar efter det. Den tredje verkade inte heller tycka att sparande var någon typ av självklarhet. Att döma av vad de sa så räknar alla tre med att kunna leva på pensionen utan extra tillskott eller buffert om det inte kommer från fortsatt arbete.
Jag lever ju i min lilla sparbubbla med sparintresse och sparbloggar, är dessutom nittiotalist och därmed aldrig kunnat räkna med att leva på någon allmänpension, kanske därav förvåningen. De har haft heltidsjobb större delen av sina liv, vad jag känner till så har de inga extravaganta levnadsvanor direkt utan kör oftast på matlåda, har billiga fritidsintressen, inga barn att försörja längre. Såklart att det kan vara annat med i bilden som de valt att inte dela med sina kollegor direkt men ändå märkligt att sparande inte var något som verkade vara nån självklarhet. Räknar de med att behålla levnadsstandarden efter pension utan att ha sparat något? Och efter ett helt liv som heltidsarbetande, matlådor, ej extravaganta fritidsintressen, inget överdrivet resande, var har pengarna tagit vägen? Jag får en sån där känsla som jag tror missionärer har liksom fan jag vill bara frälsa alla att kolla den här grejen är jätteviktig och kommer göra ditt liv så mycket bättre och det är superenkelt och du kommer att vara så trygg och kunna göra så många roliga saker, men jag lyckades hålla mig från något som helst predikande. Sa försiktigt att jamen jag sparar en del man kan ju inte lita på pensionen för oss nittiotalister, ni vet, höhö...
Idag diskuterade vi pengar på jobbet...
Allmänt 24 kommentarer... och du kan aldrig tro vad som hände sedan. Pratade med bland andra tre kollegor som alla har mindre än 5 år kvar till ordinarie pensionsålder 65. Pengar och pension kom upp som samtalsämne. Jag berättade då om att hon som skrivit boken "Jag lämnar ekorrhjulet" hade ringt Pensionsmyndigheten och fått reda på att skillnaden i pension bara var 4000kr om hon arbetade sina 17 år till fram till pensionsålder. Jag har inte läst boken (lång reservationskö på biblioteket än så länge!) men antar att detta var en del i hennes beslut om att hoppa av ekorrhjulet. Eftersom hon är lärare antar jag att det ingick tjänstepension också i hennes arbete och inte bara de fyratusen från Pensionsmyndigheten men det är beside the point.
En av kollegorna berättar att hon har inget sparande alls utan räknar med att kunna leva på pensionen i och med att hon kommer att säga upp hyresrätten och flytta ut i fritidsstugan och ha andra minskade kostnader kopplade till arbetet typ kostnader för kollektivtrafik. Den andra vill jobba till 67 och sedan jobba på timmar efter det. Den tredje verkade inte heller tycka att sparande var någon typ av självklarhet. Att döma av vad de sa så räknar alla tre med att kunna leva på pensionen utan extra tillskott eller buffert om det inte kommer från fortsatt arbete.
Jag lever ju i min lilla sparbubbla med sparintresse och sparbloggar, är dessutom nittiotalist och därmed aldrig kunnat räkna med att leva på någon allmänpension, kanske därav förvåningen. De har haft heltidsjobb större delen av sina liv, vad jag känner till så har de inga extravaganta levnadsvanor direkt utan kör oftast på matlåda, har billiga fritidsintressen, inga barn att försörja längre. Såklart att det kan vara annat med i bilden som de valt att inte dela med sina kollegor direkt men ändå märkligt att sparande inte var något som verkade vara nån självklarhet. Räknar de med att behålla levnadsstandarden efter pension utan att ha sparat något? Och efter ett helt liv som heltidsarbetande, matlådor, ej extravaganta fritidsintressen, inget överdrivet resande, var har pengarna tagit vägen? Jag får en sån där känsla som jag tror missionärer har liksom fan jag vill bara frälsa alla att kolla den här grejen är jätteviktig och kommer göra ditt liv så mycket bättre och det är superenkelt och du kommer att vara så trygg och kunna göra så många roliga saker, men jag lyckades hålla mig från något som helst predikande. Sa försiktigt att jamen jag sparar en del man kan ju inte lita på pensionen för oss nittiotalister, ni vet, höhö...